Onkologi
Barncancer – oral mukosit och fotobiomodulation (PBM)
Barn och ungdomar som får intensiv cancerbehandling kan utveckla oral mukosit med smärta och sår i mun och svalg. Det kan göra det svårt att äta, dricka, svälja, prata och sköta munnen. För vissa barn med hög risk, bland annat vid stamcellstransplantation, rekommenderar internationella pediatriska riktlinjer fotobiomodulation (PBM) för att förebygga oral mukosit.
- Granskad av
- Marcus Mörk, vd, Human Tech Medica
- Senast uppdaterad
Problemet
När cancerbehandlingen gör ont i munnen
Cancerbehandling kan påverka slemhinnan i munnen och svalget. Hos barn kan det leda till oral mukosit – inflammation och skador i slemhinnan som kan ge rodnad, ömhet, sår och ibland kraftig smärta.
För barnet kan det märkas genom att det gör ont att äta, dricka, svälja, prata eller borsta tänderna. Ibland börjar barnet undvika mat och dryck redan innan tydliga sår syns i munnen.
När besvären blir svårareLäs mer
Vid svårare mukosit kan smärtan bli betydande och barnet kan behöva mer smärtlindring eller hjälp för att få i sig tillräckligt med vätska och näring. Mukosit kan därför påverka betydligt mer än munnen och bli en påfrestande del av en redan krävande cancerbehandling.
Problematiken är väl beskriven inom svensk barncancervård. För vissa barn med särskilt hög risk finns också internationella rekommendationer för att förebygga oral mukosit med fotobiomodulation (PBM). (RCC Barn mun- och tandhälsa, u.å.; Patel et al., 2021; ARIA Guide, 2023)
Tecken
Vad är oral mukosit?
Mukosit innebär att slemhinnan blir inflammerad och skadad. Besvären kan variera från lätt rodnad och irritation till omfattande och smärtsamma sår.
Cytostatika, strålbehandling och behandling i samband med hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT), där blodbildande stamceller transplanteras, kan alla orsaka mukosit. Risken varierar beroende på vilken behandling barnet får.
Faktaruta
Vanliga tecken på oral mukosit
- få ont eller vara ömt i munnen
- få rodnad, blåsor eller sår
- få ont när det sväljer
- äta och dricka mindre
- undvika att prata eller svälja
- få svårt att borsta tänderna eller sköta munnen
- behöva mer smärtlindring än tidigare
Yngre barn kan ha svårt att beskriva var eller hur det gör ont. Förändrat beteende, ovilja att äta eller dricka eller att barnet inte vill öppna munnen kan därför vara tecken på besvär från mun och svalg.
Vad säger det svenska vårdprogrammet?Läs mer
Regionala cancercentrums Nationella vårdprogram cancerrehabilitering för barn och ungdom beskriver hur onkologisk behandling kan påverka munslemhinnan och öka risken för mukosit, blåsor och sår. Komplikationerna kan påverka barnets möjlighet att svälja, tala, äta, dricka och sköta munhygienen. (RCC Barn mun- och tandhälsa, u.å.)
RCC rekommenderar därför återkommande bedömning av munslemhinnan och barnets förmåga att svälja, tala, äta och dricka. För inneliggande barn med exempelvis mukosit, neutropeni, stamcellstransplantation, intensiv cytostatikabehandling eller strålbehandling mot huvud-halsområdet rekommenderas särskilt tät uppföljning. (RCC Barn mun- och tandhälsa, u.å.)
Effekt för barnet
Mukosit kan påverka mer än munnen
Smärta och sväljsvårigheter kan påverka barnets möjligheter att få i sig mat och vätska.
Vid svårare besvär kan nutritionsstöd behövas.
Cancerbehandlingen kan också påverka slemhinnor längre ned i mag-tarmkanalen. I kombination med ett nedsatt immunförsvar kan slemhinneskador dessutom bidra till ökad infektionsrisk. (RCC Barn nutrition, u.å.)
Att förebygga och begränsa mukosit är därför en del av den stödjande cancervården (supportive care) – den vård som syftar till att förebygga, lindra och behandla komplikationer och biverkningar under cancerbehandlingen.
Munvård
Munvård är grunden
God munvård är en central del i att förebygga och begränsa orala komplikationer.
Det svenska vårdprogrammet rekommenderar att alla barn som ska genomgå onkologisk behandling remitteras till specialiserad barntandvård för bedömning av munhälsan. Munhålan bör vara så frisk som möjligt innan behandlingen startar, och barn och vårdnadshavare ska få stöd för att upprätthålla dagliga munvårdsrutiner. (RCC Barn mun- och tandhälsa, u.å.)
En randomiserad studie från 2026 med 30 barn visade att ett strukturerat munvårdsprogram med utbildning, broschyr och munvårdskalender gav lindrigare mukosit efter 7 och 14 dagar jämfört med standardvård. (Erçelik et al., 2026)
Under behandlingen behöver munhälsa, smärta, nutrition och eventuella infektioner följas utifrån barnets individuella behov.
För vissa barn med hög risk för oral mukosit kan fotobiomodulation användas som ytterligare en förebyggande åtgärd.
Lösningen
Vad är fotobiomodulation (PBM)?
Fotobiomodulation innebär att vävnaden behandlas med rött eller nära infrarött ljus med definierade behandlingsparametrar. PBM har tidigare ofta kallats low-level laser therapy, LLLT, men det bredare begreppet fotobiomodulation används eftersom behandlingen kan ges med både laser och LED.
PBM är icke-invasiv och behandlingen är inte avsedd att värma eller skada vävnaden. Inom stödjande cancervård används PBM för att förebygga eller behandla vissa komplikationer av cancerbehandlingen, däribland oral mukosit.
St. Jude Children's Research Hospital beskriver PBM som en snabb och smärtfri behandling som kan användas för att förebygga eller behandla oral mukosit hos barn. (St. Jude Children’s Research Hospital, 2024)
Vilka barn
Vilka barn kan ha nytta av PBM?
Det starkaste pediatriska riktlinjestödet för PBM finns idag för barn och ungdomar med hög risk för oral mukosit i samband med:
- autolog eller allogen stamcellstransplantation, HSCT
- vissa former av strålbehandling mot huvud-halsområdet
För dessa patientgrupper finns specifika rekommendationer i internationella pediatriska riktlinjer. (Patel et al., 2021; ARIA Guide, 2023; Children’s Oncology Group, 2021)
Stark rekommendation
Stamcellstransplantation och huvud-hals-carcinom
- Autolog HSCT
- Allogen HSCT
- Huvud-hals-carcinom med strålbehandling
Intraoral PBM 620–750 nm rekommenderas, baserat på hög evidenskvalitet. (Patel et al., 2021)
Villkorad rekommendation
Strålbehandling mot huvud och hals vid andra tumörer
- Exempelvis rhabdomyosarkom
Rekommendationen är villkorad och baserad på måttlig evidenskvalitet. (Patel et al., 2021)
Under utveckling
Cytostatikabehandling och andra regimer
- Cytostatikabehandling
PBM studeras och används även i andra delar av barnonkologin, bland annat vid cytostatikabehandling. Här utvecklas evidensen fortfarande och rekommendationerna är inte lika tydliga för alla diagnoser och behandlingsregimer.
Det är därför viktigt att skilja mellan patientgrupper där PBM redan har tydligt riktlinjestöd och områden där resultaten är lovande men kunskapsläget fortfarande utvecklas.
Riktlinjer
Vad säger de pediatriska riktlinjerna?
Den internationella pediatriska riktlinjen av Patel et al. från 2021 bygger på systematiska genomgångar av evidensen för prevention av oral och orofaryngeal mukosit hos barn och ungdomar med cancer eller som genomgår stamcellstransplantation. (Patel et al., 2021)
Internationell pediatrisk riktlinje
Riktlinjen ger en stark rekommendation, baserad på hög evidenskvalitet, för intraoral PBM inom det röda våglängdsområdet 620–750 nm för barn och ungdomar som genomgår autolog eller allogen HSCT samt för barn med huvud-hals-carcinom som får strålbehandling.
Children's Oncology Group
Children's Oncology Group (COG) har inkluderat dessa rekommendationer i sina riktlinjer för stödjande cancervård. (Children’s Oncology Group, 2021)
St. Jude och SIOP
ARIA Guide, ett internationellt initiativ inom pediatrisk onkologi med St. Jude Children's Research Hospital och International Society of Paediatric Oncology (SIOP), har också kliniska rekommendationer för mukosit. ARIA:s bibliotek anger att rekommendationerna för mukosit uppdaterades i november 2025. (ARIA Guide, 2023)
Svensk medverkan
Den internationella pediatriska riktlinjen har även svensk medverkan. Professor Gustaf Ljungman vid Barnonkologi, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, är en av medförfattarna. (Patel et al., 2021)
I Sverige beskriver RCC:s nationella vårdprogram tydligt mukosit som en relevant komplikation inom barnonkologin och betonar prevention, munvård och strukturerad bedömning. Det svenska vårdprogrammet innehåller däremot inte motsvarande specifik rekommendation för PBM. (RCC Barn mun- och tandhälsa, u.å.)
Läs mer för vårdpersonal: riktlinjestödet i detaljLäs mer
Intraoral PBM 620–750 nm
Stark rekommendation / hög evidenskvalitet:
- autolog HSCT
- allogen HSCT
- huvud-hals-carcinom med strålbehandling
Villkorad rekommendation / måttlig evidenskvalitet:
- strålbehandling mot huvud-halsområdet för andra maligniteter än carcinom, exempelvis rhabdomyosarkom
Det angivna våglängdsområdet avser dessa specifika riktlinjerekommendationer och ska inte tolkas som ett generellt behandlingsprotokoll för all pediatrisk PBM.
Källor: Patel et al. 2021 och COG Supportive Care Endorsed Guidelines. (Patel et al., 2021; Children’s Oncology Group, 2021)
Genomförande
Behandlingen behöver fungera för barnet
En behandling som rekommenderas i en riktlinje måste också gå att genomföra i vardagen.
Det är särskilt relevant inom barnonkologin. Ett yngre barn kan vara trött, illamående eller ha ont och kan ha svårt att hålla munnen öppen eller medverka under en längre behandling.
I praktiken
Det här påverkar genomförandet
- intraoral PBM har visats vara genomförbar i olika pediatriska åldersgrupper
- barnets ålder och förmåga att medverka behöver vägas in
- större LED-applikatorer kan behandla en större del av munslemhinnan samtidigt
- hjälp från vårdpersonal och ibland vårdnadshavare kan behövas hos yngre barn
Laser, LED och behandlingstidLäs mer
Patel et al. fann att intraoral PBM var genomförbar över olika pediatriska åldersgrupper. Samtidigt behöver barnets ålder och förmåga att medverka vägas in vid klinisk implementering. (Patel et al., 2021)
PBM kan ges med både laser och LED. Mindre applikatorer behandlar en mer begränsad yta åt gången, medan större LED-applikatorer kan behandla en större del av munslemhinnan samtidigt. I barnonkologin kan därför behandlingstid, antal behandlingspositioner och hur enkelt behandlingen kan genomföras vara betydelsefulla faktorer.
Hos yngre barn kan hjälp från vårdpersonal och ibland vårdnadshavare behövas för att genomföra behandlingen.
Klinisk erfarenhet
Erfarenheter från St. Jude Children's Research Hospital
St. Jude har undersökt hur PBM kan genomföras hos barn och ungdomar som genomgår allogen stamcellstransplantation för akut lymfatisk leukemi (ALL) eller akut myeloisk leukemi (AML). (Pritchard et al., 2024)
Studien i detaljLäs mer
I en studie publicerad 2024 behandlades 40 barn och ungdomar dagligen med PBM på sex behandlingsområden fram till dag +20 efter transplantationen eller tills blodbildningen återhämtat sig, så kallad engraftment.
Studiens primära fokus var genomförbarhet. Under totalt 1 035 behandlingstillfällen kunde minst fyra behandlingsområden behandlas vid 979 tillfällen, vilket motsvarade en genomförbarhet på 93,3 procent.
Forskarna jämförde också resultaten med en matchad kontrollgrupp. 20 procent av de PBM-behandlade patienterna utvecklade mukosit av grad 3. PBM-gruppen hade även mindre svår mukosit och färre sjukhusdagar än kontrollgruppen. (Pritchard et al., 2024)
Resultaten är intressanta eftersom de visar att återkommande PBM går att genomföra i en krävande pediatrisk transplantationsmiljö och ger stöd för fortsatt klinisk användning och forskning.
Vill ni veta mer om PBM inom barnonkologi?
Vi hjälper barnonkologiska verksamheter som vill utvärdera hur fotobiomodulation kan integreras i den kliniska vården. Det kan omfatta genomgång av pediatriska riktlinjer, behandlingsprotokoll, praktiskt genomförande och upplägg för klinisk utvärdering.
Kontakta Human Tech Medica för mer information eller för att diskutera ett kliniskt upplägg.
Är du förälder?
Prata med ert barns behandlande team om munvård och om förebyggande behandling kan vara aktuell. Berätta tidigt om barnet får ont i munnen, äter eller dricker mindre eller inte vill öppna munnen.
Källor
Referenser
Visa 8 referenser
- Patel et al., 2021 HTM-REF-003 Patel P, Robinson PD, Baggott C, Gibson P, Ljungman G, Massey N, et al. Clinical practice guideline for the prevention of oral and oropharyngeal mucositis in pediatric cancer and hematopoietic stem cell transplant patients: 2021 update. Eur J Cancer. 2021;154:92-101. doi:10.1016/j.ejca.2021.05.013Länk till källan: Patel et al., 2021 (öppnas i nytt fönster)
- ARIA Guide, 2023 HTM-REF-004 ARIA Guide. Supportive Care: Mucositis Clinical Practice Recommendations. Version 1.4.1, September 2023. St. Jude Children's Research Hospital and ARIA Guide global partners. Copyright 2025. ARIA/St. Jude Mucositis Clinical Practice Recommendations.Länk till källan: ARIA Guide, 2023 (öppnas i nytt fönster)
- RCC Barn mun- och tandhälsa, u.å. HTM-REF-071 Regionala cancercentrum i samverkan. Nationellt vårdprogram cancerrehabilitering för barn och ungdom. Kapitel 15: Mun- och tandhälsa samt avsnitt om akuta och sena komplikationer i munhålan. RCC Kunskapsbanken.Länk till källan: RCC Barn mun- och tandhälsa, u.å. (öppnas i nytt fönster)
- RCC Barn nutrition, u.å. HTM-REF-072 Regionala cancercentrum i samverkan. Nationellt vårdprogram cancerrehabilitering för barn och ungdom. Kapitel 13-14: Nutrition samt Mag-tarmkanal och urinvägar. RCC Kunskapsbanken.Länk till källan: RCC Barn nutrition, u.å. (öppnas i nytt fönster)
- St. Jude Children’s Research Hospital, 2024 HTM-REF-073 Together by St. Jude Children's Research Hospital. Light Therapy for Oral Mucositis. Patient and family education resource. Reviewed February 2024.Länk till källan: St. Jude Children’s Research Hospital, 2024 (öppnas i nytt fönster)
- Children’s Oncology Group, 2021 HTM-REF-074 Children's Oncology Group. Supportive Care Endorsed Guidelines. Guideline for the Prevention of Oral and Oropharyngeal Mucositis in Pediatric Cancer and Hematopoietic Stem Cell Transplant Patients. Based on the 2021 pediatric mucositis clinical practice guideline.Länk till källan: Children’s Oncology Group, 2021 (öppnas i nytt fönster)
- Pritchard et al., 2024 HTM-REF-075 Pritchard M, Ogg SW, Bosi J, Mandrell BN. Utilization of Photobiomodulation for the Prevention and Treatment of Oral Mucositis. Journal of Pediatric Hematology/Oncology Nursing. 2024;41(2):107-113. doi:10.1177/27527530231214525Länk till källan: Pritchard et al., 2024 (öppnas i nytt fönster)
- Erçelik et al., 2026 HTM-REF-079 Erçelik ZE, Bayram D, Erdoğan B, Altay N. Effectiveness of oral mucositis management based on MASCC/ISOO guidelines in pediatric oncology patients: a randomized controlled trial. Support Care Cancer. 2026;34:349. doi:10.1007/s00520-026-10393-8Länk till källan: Erçelik et al., 2026 (öppnas i nytt fönster)
FAQ
Vanliga frågor
För föräldrar och anhöriga
Hur märker jag att mitt barn har ont i munnen?Läs mer
Barnet kan få rodnad, blåsor eller sår, ha ont när det sväljer och äta eller dricka mindre. Yngre barn kan ha svårt att säga var det gör ont. Ovilja att äta, dricka eller öppna munnen kan därför vara tecken på besvär.
(RCC Barn mun- och tandhälsa, u.å.)
Hur kan vi förebygga sår i munnen?Läs mer
God munvård är grunden. Barn som ska få cancerbehandling bör bedömas av specialiserad barntandvård, och ni får stöd i de dagliga munvårdsrutinerna. Tidig smärtlindring och hjälp med nutrition är också viktigt.
(RCC Barn mun- och tandhälsa, u.å.)
Vad är PBM och gör det ont?Läs mer
En behandling med rött eller nära infrarött ljus i munnen. St. Jude beskriver den som snabb och smärtfri. Behandlingen är inte avsedd att värma eller skada vävnaden.
(St. Jude Children’s Research Hospital, 2024)
Kan mitt barn få PBM?Läs mer
Det starkaste stödet finns för barn med hög risk, till exempel vid stamcellstransplantation eller vissa strålbehandlingar mot huvud och hals. Fråga ert barns behandlande team om det är aktuellt. PBM rekommenderas ännu inte i det svenska vårdprogrammet.
(Patel et al., 2021; RCC Barn mun- och tandhälsa, u.å.)
Klarar små barn behandlingen?Läs mer
Behandlingen har visats vara genomförbar i olika åldersgrupper. Barnets ålder och förmåga att medverka vägs in, och hos yngre barn kan vårdpersonal och ibland föräldrar hjälpa till.
(Patel et al., 2021)
För vårdpersonal
Vilka barn rekommenderas PBM enligt riktlinjerna?Läs mer
Stark rekommendation med hög evidenskvalitet för intraoral PBM 620–750 nm vid autolog och allogen HSCT samt vid huvud-hals-carcinom med strålbehandling. Villkorad rekommendation vid strålbehandling mot huvud-halsområdet för andra maligniteter, exempelvis rhabdomyosarkom.
(Patel et al., 2021; Children’s Oncology Group, 2021)
Finns PBM i det svenska vårdprogrammet?Läs mer
Nej. RCC:s vårdprogram beskriver mukosit som en relevant komplikation och betonar prevention, munvård och strukturerad bedömning, men innehåller ingen specifik rekommendation för PBM. Den internationella riktlinjen har dock svensk medverkan.
(RCC Barn mun- och tandhälsa, u.å.; Patel et al., 2021)
Vad visade studien från St. Jude?Läs mer
Daglig PBM till 40 barn och ungdomar vid allogen HSCT var genomförbar vid 93,3 procent av behandlingstillfällena. 20 procent utvecklade mukosit grad 3. Studien var inte randomiserad.
(Pritchard et al., 2024)
Gäller våglängden 620–750 nm all pediatrisk PBM?Läs mer
Nej. Våglängdsområdet avser de specifika riktlinjerekommendationerna och ska inte tolkas som ett generellt behandlingsprotokoll för all pediatrisk PBM.
(Patel et al., 2021)
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte råd från ert barns behandlande läkare eller sjuksköterska.