Nervskador vid cellgiftsbehandling

Risken påverkas bland annat av preparat, dos, behandlingsintervall och den sammanlagda exponeringen. I CALGB 9840 utvecklade exempelvis 24 procent grad 3 sensorisk neuropati vid veckovis paklitaxel jämfört med 12 procent när behandlingen gavs var tredje vecka. (Seidman et al., 2008)

Bröstcancer är också det område där en stor del av forskningen kring förebyggande hand- och fotkyla har genomförts. (Michel et al., 2025; Johnson et al., 2024; Oneda et al., 2020; Tai et al., 2024; Jia et al., 2021; Coolbrandt et al., 2022)

Kylning har också studerats inom gynekologisk cancer. I en metaanalys från 2024 sågs sammantaget en signifikant minskning av CIPN med kryoterapi, med särskilt tydliga resultat i subgruppen med gynekologisk cancer. (Tai et al., 2024)

CIPN drabbar omkring 20 procent av patienterna med äggstockscancer som behandlas med karboplatin och paklitaxel. Hos 44 sådana patienter som fick Hilotherapy under behandlingen utvecklade en patient (2,2 procent) CIPN grad ≥2. Studien saknade kontrollgrupp. (Oneda et al., 2021)

Risken ökar med kumulativ dos och en del patienter utvecklar långvariga besvär. (RCC Perifer neuropati, u.å.)

Evidensen för förebyggande hand- och fotkyla är dock idag större vid taxanbehandlad bröst- och gynekologisk cancer samt oxaliplatinbehandlad gastrointestinal cancer än specifikt vid lungcancer.

Den långsiktiga betydelsen av taxaninducerad neuropati har studerats i Sverige av Engvall och medarbetare.

I en populationsbaserad studie följdes 884 kvinnor som tidigare behandlats med taxaner för tidig bröstcancer och jämfördes med 1 768 kvinnor utan tidigare cancer. Vid uppföljningen hade det gått i median 3,6 år sedan taxanbehandlingen. (Engvall et al., 2021)

Trots den långa tiden rapporterade många fortfarande neuropatiska symtom. Beroende på vilket symtom som undersöktes rapporterade 8,9–48,4 procent sensoriska symtom och 7,2–61,3 procent motoriska symtom. Stickningar och domningar i tår och fötter var tydligt vanligare än hos kontrollgruppen. (Engvall et al., 2021)

RCC rekommenderar därför att neuropatisymtom efterfrågas och dokumenteras under behandlingen. (RCC Perifer neuropati, u.å.)

Patienter som utvecklade grad 2 eller högre CIPN rapporterade dessutom sämre global hälsostatus under och 6–8 månader efter taxanbehandlingen. (Michel et al., 2025)

Målet med prevention är därför inte bara att minska symtom. Det handlar också om att om möjligt minska risken för en nervskada som kan påverka både genomförandet av cancerbehandlingen och patientens funktion på längre sikt.

RCC:s nationella stöddokument om cytostatikaorsakad perifer neuropati betonar tidig identifiering av symtom, konsekvent bedömning och vid behov anpassning av den neurotoxiska behandlingen. Patientens egen beskrivning av symtomen är central. (RCC Perifer neuropati, u.å.)

För förebyggande kylning är den svenska hållningen fortsatt försiktig. RCC beskriver att kylning och kompression framför allt har studerats vid taxanbehandling och att evidensen för symtomförebyggande nytta fortfarande bedöms som begränsad. Kryo- eller kompressionsbehandling kan övervägas, gärna inom ramen för studie. (RCC Perifer neuropati, u.å.)

Samtidigt finns kliniska data från både taxan- och oxaliplatinbehandling. Den randomiserade studien av kontrollerad kyla vid oxaliplatin publicerades 2023 och visade signifikant lägre förekomst av grad ≥2-neuropati vid både 12 och 24 veckor samt mindre akuta neuropatiska symtom. (Coolbrandt et al., 2023)

Randomiserade data från POLAR-studien 2025 ger ytterligare stöd för kylning vid taxanbehandling. (Michel et al., 2025)

En metaanalys av nio studier med totalt 2 250 taxanbehandlade patienter fann en signifikant minskning av sensorisk och motorisk neuropati grad 2 eller högre med kryoterapi. Kylbehandling var också associerad med färre taxandosreduktioner på grund av CIPN. (Jia et al., 2021)

En senare metaanalys från 2024 omfattade 17 studier och 2 851 patienter och fann sammantaget en signifikant lägre förekomst av CIPN med kryoterapi. (Tai et al., 2024)

Ytterligare stöd kommer från den randomiserade POLAR-studien från 2025. Vid veckovis paklitaxel eller nab-paklitaxel utvecklade 29 procent grad ≥2 sensorisk CIPN i den kylda handen jämfört med 50 procent i den obehandlade kontrollhanden. Även kompression gav en signifikant riskreduktion. (Michel et al., 2025)

Samtidigt är forskningsresultaten inte helt enhetliga. Studierna skiljer sig åt vad gäller kylteknik, temperatur, behandlingstid och hur neuropatin mäts.

Det samlade evidensläget är därför lovande och växande, men hand- och fotkyla är ännu inte etablerad som generell standard för prevention av CIPN.

Det är viktigt att tolka resultatet korrekt. Det studerade utfallet var ett sammansatt utfall av perifer neuropati, smärta och nageltoxicitet. Resultatet ska därför inte beskrivas som en 29-procentig minskning av neuropati isolerat. (Coolbrandt et al., 2022)

Patienterna skattade också den kontrollerade kylan som signifikant mer komfortabel än frysta handskar.

Skillnaden omfattade bland annat kontakten med kylutrustningen, toleransen för temperaturen och påverkan på rörligheten. Den sammanlagda patientskattade komforten var signifikant bättre med kontrollerad kyla, p<0,0001. (Coolbrandt et al., 2022)

Det är kliniskt relevant eftersom hand- och fotkyla behöver upprepas vid varje cytostatikabehandling under en hel behandlingsserie.

En viktig skillnad mellan frysta handskar och kontrollerad kyla är möjligheten att hålla en definierad behandlingstemperatur genom hela infusionen.

Frysta handskar börjar värmas upp så snart de tas ur frysen och behöver därför bytas återkommande under behandlingen. Den faktiska kylningen förändras över tid och kan påverkas av starttemperatur, upptining och exakt när handskarna byts.

Vid kontrollerad kyla cirkulerar istället kylmedium kontinuerligt genom hand- och fotmanschetterna vid en definierad temperatur.

Det ger bättre förutsättningar för att använda samma kylprotokoll genom hela infusionen, vid varje behandlingstillfälle och mellan olika patienter.

Kontrollerad kyla ger därför bättre förutsättningar för en standardiserad och kliniskt reproducerbar behandling.

Det är särskilt relevant när en preventiv metod ska implementeras i större klinisk verksamhet eller utvärderas vetenskapligt, eftersom temperatur, behandlingstid och timing i förhållande till cytostatikainfusionen kan hållas mer konsekventa.

Oxaliplatin skiljer sig från taxaner genom att behandlingen ofta orsakar akut köldkänslighet. Patienter rekommenderas därför normalt att undvika kalla föremål, kalla drycker och kall luft efter infusionen. (RCC Perifer neuropati, u.å.)

Det kan därför verka motsägelsefullt att använda kylning under själva behandlingen.

En randomiserad kontrollerad studie publicerad 2023 undersökte specifikt kontrollerad hand- och fotkyla med Hilotherm hos patienter med gastrointestinal cancer som behandlades med oxaliplatin. (Coolbrandt et al., 2023)

Kylningen startades 30 minuter före infusionen, fortsatte under den två timmar långa infusionen och avslutades 30 minuter efteråt.

Efter 12 veckor var 100 procent av patienterna i kylgruppen fria från neuropati grad 2 eller högre jämfört med 80,5 procent i kontrollgruppen.

Efter 24 veckor var motsvarande siffror 66,0 procent respektive 49,2 procent. Skillnaderna var statistiskt signifikanta. (Coolbrandt et al., 2023)

Trots att oxaliplatin kan orsaka uttalad köldkänslighet minskade den kontrollerade kylningen även akuta neuropatiska symtom. Patienterna rapporterade signifikant mindre domningar och stickningar, smärta och köldkänslighet i fingrar och tår samt mindre köldkänslighet i svalget. (Coolbrandt et al., 2023)

Studien visar därmed att kontrollerad lokal kyla under infusionen inte är samma sak som den okontrollerade köldexponering som patienter rekommenderas att undvika efter oxaliplatinbehandling.