Strålrelaterade biverkningar – stödjande cancervård och PBM

Uppstår under behandlingen eller de första veckorna efteråt. Hudrodnad, torrhet och klåda, ömhet och sveda, fjällning, sår i hud eller slemhinna, svullnad, påverkan på saliv och sväljning samt tarm- och urinvägsbesvär vid bäckenstrålning.

Kan utvecklas månader eller flera år efter behandlingen. Fibros och stramhet, nedsatt rörlighet, lymfödem, muntorrhet, sväljsvårigheter, trismus, långvariga tarm- och urinvägsproblem, bäckenbottenbesvär och svårläkta sår.

MASCC:s internationella riktlinje från 2023 rekommenderar fotobiomodulation för prevention av akut stråldermatit hos patienter som strålbehandlas för bröstcancer. (Behroozian et al., 2023)

Rekommendationen är viktig men avgränsad. Den gäller förebyggande PBM, vid strålbehandling av bröstcancer, som en del av den samlade hudvården.

Fotobiomodulation har sitt tydligaste stöd som förebyggande insats vid strålbehandling av bröstcancer.

Klinisk användning bör följa ett definierat protokoll och kombineras med regelbunden hudbedömning och etablerad hudvård.

Vid öppna sår, misstänkt infektion eller kraftig hudreaktion krävs sedvanlig medicinsk bedömning och sårbehandling.

RCC rekommenderar att cancerrelaterat lymfödem bedöms och behandlas av personal med särskild lymfödemkompetens. Etablerade insatser kan omfatta kompressionsbehandling, fysisk aktivitet och individuellt anpassad träning, hudvård och egenvård, rådgivning om vikt och andra påverkbara faktorer samt uppföljning av lymfterapeut. (RCC Lymfödem, u.å.)

Systematiska översikter visar signaler om minskad armvolym eller armomkrets, särskilt jämfört med placebo eller ingen behandling vid korttidsuppföljning. Studierna är dock ofta små, och behandlingsprotokollen varierar. PBM har inte konsekvent visats vara bättre än etablerade lymfödembehandlingar. (Baxter et al., 2017; Wang et al., 2022)

PBM kan därför betraktas som en möjlig kompletterande behandling i utvalda sammanhang. Metoden ska inte ersätta kompression, fysisk aktivitet, egenvård eller kontakt med lymfterapeut.

Etablerat omhändertagande omfattar bland annat förebyggande munvård, salivstimulerande eller saliversättande åtgärder, nutritionsstöd och regelbunden odontologisk uppföljning. (RCC Min vårdplan huvud och hals, u.å.)

Kontrollerade studier och metaanalyser har rapporterat förbättrat stimulerat och ostimulerat salivflöde efter PBM. Resultaten varierar dock mellan studierna, och förbättringen av patientrapporterad muntorrhet är inte lika konsekvent. (Louzeiro et al., 2020)

PBM är därför en lovande metod för att förebygga eller lindra strålinducerad salivkörteldysfunktion, men ska ännu inte beskrivas som etablerad standardbehandling av xerostomi.

Etablerad rehabilitering kan omfatta tidig fysioterapeutisk bedömning, fysisk aktivitet, rörelseträning, stretching och individuellt anpassade insatser. (RCC Cancerrehabilitering, u.å.)

PBM vid etablerad strålfibros bör därför beskrivas som ett område under klinisk utveckling. Metoden ersätter inte fysioterapi eller annan etablerad rehabilitering.

Tidig information, regelbunden mätning av gapförmågan och individuellt anpassad gapträning är viktiga delar av den etablerade rehabiliteringen. (RCC Min vårdplan huvud och hals, u.å.)

PBM har föreslagits som ett möjligt komplement vid strålrelaterad trismus, men det kliniska underlaget är fortfarande begränsat. Metoden bör därför främst användas inom strukturerade kliniska protokoll eller forskning och inte ersätta regelbunden gapträning.

RCC rekommenderar individanpassad bäckencancerrehabilitering. Vaginalstav bör erbjudas när det är relevant efter strålbehandling mot bäckenet. Regelbunden och långvarig vaginal dilatation kan förebygga eller fördröja vaginal stenos. (RCC Bäckencancerrehabilitering, u.å.; RCC Livmoderkroppscancer, u.å.)

Det kliniska underlaget för PBM vid vaginal stenos, kronisk strålcystit och annan bäckenbottenproblematik är mycket begränsat. Publicerad litteratur omfattar bland annat enstaka fallbeskrivningar av LED-baserad behandling vid vaginal stenos efter bäckenstrålning. (Silva et al., 2021)

Sådana rapporter kan motivera fortsatt forskning men räcker inte för slutsatser om klinisk effekt. PBM ska därför inte presenteras som etablerad behandling av bäckenrelaterade strålskador.

Etablerad vård kan omfatta strukturerad sårbedömning, anpassade förband, infektionskontroll, smärtbehandling, nutritionsstöd samt kirurgisk eller annan specialistbedömning.

PBM har biologiska effekter som är relevanta för vävnadsreparation och sårläkning. WALT diskuterar även PBM vid mjukvävnadsnekros och osteoradionekros. Det indikationsspecifika kliniska stödet är dock betydligt svagare än för oral mukosit och prevention av stråldermatit. (Robijns et al., 2022b; Bensadoun et al., 2020)

PBM kan i vissa specialistmiljöer användas som kompletterande behandling, men ersätter inte diagnostik, infektionskontroll, sårvård eller annan medicinsk behandling.

Lågintensivt rött eller nära infrarött ljus. Behandlingen värmer, skär eller förstör inte vävnad.

NICE bedömer att behandlingen inte medför några större säkerhetsproblem, och inga allvarliga biverkningar har rapporterats i studierna. (NICE, 2018; Bensadoun et al., 2020)

I en randomiserad studie fick 6,7 procent stråldermatit grad 2 eller högre med PBM, jämfört med 30 procent med placebo. (Robijns et al., 2018)

PBM kan användas i ett definierat preventivt protokoll tillsammans med etablerad hudvård.

Möjlig kompletterande behandling, inte ersättning för kompression och lymfödemrehabilitering.

Lovande metod men inte etablerad standardbehandling. Symtomeffekten varierar.

Område under klinisk utveckling och forskning.

Möjligt komplement inom strukturerade protokoll, inte ersättning för gapträning.

Ska inte presenteras som etablerad behandling.

Endast möjlig kompletterande behandling efter medicinsk bedömning.